Socker ­– bit för bit

Under en bilsemester i Norge på 1990-talet började jag av en slump titta lite extra på de portionsförpackade sockerbitar som serverades med kaffet. Jag upptäckte att de kunde ha många olika motiv och ofta gjordes i serier. Det dröjde inte länge innan jag hade en liten samling. Med hjälp av familj och vänner växte den snabbt med sockerbitar från hela världen.

Med tiden blev sockerbitarna färre och färre ute på caféerna. De ersattes av påsar eller “sticks” med strösocker. Samlingen hamnade i en låda, där den har varit sedan dess. Det här är första gången min samling visas öppet.

Men sockerbitarna berättar också en historia. Hur kommer det sig att de blivit så ovanliga? Vilken framtid har de? Jag hoppas att utställningen ska svara på några av dessa frågor.

Per Martinson

 

SSA-loggans utveckling genom tiderna

En svensk brukshistoria

I slutet av 1800-talet gjorde sockerbetan sitt intåg på den sydsvenska landsbygden. Man var inte längre beroende av importerat rörsocker. På bara några decennier mångdubblades marknaden och Sverige hade vid sekelskiftet ett 30-tal bruk och raffinaderier.

Men den stora mängden aktörer gjorde marknaden instabil. Därför gick de svenska bruken samman 1907 och bildade Svenska Sockerfabriks AB, SSA. Företaget var när det grundades Sveriges största, före Stora Kopparberg och LKAB.

Under 1960-talet reducerades sockerproduktionen kraftigt i Sverige. För att hantera de nya förutsättningarna diversifierades SSS och ombildades så småningom till investmentbolaget Cardo. 1993 såldes sockerproduktionen till danska producenten Danisco, men SSA levde kvar som varumärke i några år. Idag marknadsförs allt socker i Sverige under varumärket Dansukker.

En färgrik samling

Här presenteras några av mina sockerbitsfavoriter från Norden och Europa. Många kaféer och restauranger lät trycka egna förpackningar med bitsocker. Ett av få ställen i Sverige som fortfarande har sådana är Landings Konditori i Uppsala (till höger). Vanligast är dock att det är kaffe- eller sockertillverkaren som står för utformningen av förpackningarna.

Diverse sockerbitar

Diverse sockerbitar

Sockerbitsserie "Scandinavie"

Socker i serie

Under sin storhetstid gjordes portionsförpackat bitsocker ofta i serier. Att samla alla var givetvis en speciell utmaning. Märk väl att serien med skaninaviska motiv faktiskt har ett franskt ursprung.

Sockerbitsserie från Norge
Sockerbitar från Sverige och Danmark

Samma socker – olika varumärken

Dessa sockerbitsserier är samtida, av samma tillverkare men såldes i olika länder. På 90-talet marknadsfördes sockret fortfarande under olika varumärken i Sverige och Danmark.

Idag används varumärket Dansukker i hela norden. De olika motivserierna har också rationaliserats bort.

Från storsäljare till marginalprodukt

Vid 1900-talets början utgjorde sockerbitar en tredjedel av all sockerproduktion i Sverige. Konsumtionen låg på ungefär samma nivå fram till 1960-talet men har sedan minskat. En förklaring är att mjölk har ersatt socker som sötningsmedel i kaffe, samtidigt som sockerbiten fått representera något ohälsosamt. Idag utgör försäljningen av bitsocker bara någon procent av den totala försäljningen.

Stapeldiagram byggt av sockerbitar
Diverse sockerpåsar

Påsarna tar över

Parallellt med det portionsförpackade bitsockret har länge de små sockerpåsarna existerat. Med tiden har dessa till stor del tagit överhanden. Jag själv anser inte att sockerpåsarna är lika snygga, men det finns en del guldkorn. Det finns faktiskt också sockerpåsar som tillverkats i serie, som flygplanen längs till vänster.

Diverse sockerpåsar

Moderna sockerbitar, rörbitssocker och sticks

Moderna varianter

I takt med att sockerbiten tappat försäljning har tillverkarna lanserat andra alternativ. Nuförtiden är det vanligt med så kallade “sticks”, små rör med socker som man själv kan portionera. Den traditionella vita sockerbiten har också kompletterats med mindre raffinerade rörsockerbitar, vilka har blivit populära på senare år. Den klassiska portionsförpackningen finns fortfarande kvar, men är betydligt ovanligare nuförtiden.

 

Källor:

“Sockerbolaget-Cardo 1907-1982” av Jan Kuuse
Jordbruksverkets Statistikrapport 2013:04, “Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll”
Samtal med Nordic Sugar

Stort tack till

Nordic Sugar
Josefin Frank